Som alla säkert känner till medför den nya skollagen förändrade och ökade krav på skolan. Speciellt ställs det ökade och mera specifika krav på elevhälsan.
Vi måste ha en särskild kurator och det räcker alltså inte med att skolsköterskan sköter vissa kurativa uppgifter.
En särskilt utbildad speciallärare måste rekryteras.
För att kunna fortsätta ge en god utbildning och erbjuda god arbetsmiljö för både barn och vuxna behöver vi öka intäkterna, och enda möjligheten är då att ta in fler barn. Men att göra det oreflekterat är en dålig idé.
Om vi ändå ska göra förändringar bör man börja i den änden att identifiera flaskhalsar och störningskällor/irritationsmoment och utifrån det perspektivet börja bygga en ny och bättre organisation. Därför har vi skissat på ett förslag där varje förändring även ska leda till en förhöjd kvalitet.
Identifierade moment med förbättringspotential
Lokalerna uppfattas ofta som en begränsande faktor. Särskilt i de lägre årskurserna känner vi ofta att vi saknar lokalmässiga möjligheter att dela upp klassen även om det personalmässigt är möjligt
Arbetsbelastningen för den pedagogiska personalen har ökat markant de senaste åren, bland annat har kraven på dokumentation i olika former ökat. Pedagogerna önskar möjlighet att fokusera på rätt saker
Genom ständiga nyintag av elever, när vi kontinuerligt fyller på i klasserna i klass 3, 5 och 6, ”stör” vi kontinuerligt gruppbyggandet
Skolmaten har alltid varit föremål för diskussion, inte minst från föräldrahåll. Hungriga elever får ofta huvudvärk och svårigheter med koncentrationen. Två separata mottagningskök på skolan innebär en splittrad verksamhet som skulle kunna förbättras avsevärt genom en sammanslagning
Det nya förslaget innebär fullt utbyggt en ökning med totalt 16 elever för hela skolan, från 236 till 252 elever. Tanken är att erbjuda plats till 12 + 12 elever i förskoleklass, två ”spår” alltså, och att dessa sedan följs åt upp till och med sexan. På högstadiet skulle vi göra en påfyllning till 14 + 14 elever. I detta är det viktigt att tänka att det – även om smågrupper ska vara det förhärskande - ändå ska ges möjlighet att samverka mellan spåren, och även i andra konstellationer än just 12 + 12. Elever behöver ju även träna sig att arbeta i olika grupper, och framförallt lite större grupper om inte förändringen ska bli för stor när man lämnar Backaskolan.
Hur ska vi då få plats till fler elever, och dubbla spår? Vi börjar med att slå ihop de båda köken till ett. Och – vi tänker då samtidigt en successiv omställning till hemlagad mat på skolan. För detta syfte anställer vi två kockar som ska ansvara för alla måltider: frukost på fritids, skollunch, mellanmål på fritids … Ledorden ska enligt nya matpolicyn vara ”närodlat, hemlagat, hållbart och miljömedvetet”. Alla måltider kommer då också att intas i matsalen, men i olika matlag för att skapa en lugn miljö. Detta innebär att fritidspedagogerna inte behöver börja sin arbetsdag med att laga frukost, och att lärare och fritidspedagoger i de yngre skolåren inte behöver ägna sin tid åt att torka bord i klassrummet. Och föräldrarna slipper diska matlådor.
Lokalförändringar Genom att flytta på trä- och metallslöjden skapar vi ändamålsenliga utrymmen åt förskoleklassgrupperna, med egen ingång. I anslutning till dessa lokaler blir det ”andrarum” (kanske borde man säga ”andrum” istället?) till eleverna i både ettan och tvåan.
Anledningen till att jag kallar dem förstarum respektive andrarum, är att vi inte tänker att det alltid är samma ”spår” som är i det ena eller det andra. Inredning och möblering kommer att skilja sig åt, och vara lämpliga för olika aktiviteter/ämnen/situationer.
Ettan kommer att ha sitt förstarum där förskoleklassen finns idag, och tvåan kommer att ha sitt där ettan finns idag. Trean kommer att ha det klassrum som redan idag används av klass 3 som ”förstarum”, med det klassrum som idag nyttjas av klass 2 som ”andrarum”. Köket i byggnad 25 blir hemkunskapslokal. Och så vidare … Sammantaget innebär lokaltänket innebär att vi får faktiska möjligheter att dela varje årskurs i två spår, hela vägen upp till nian. Pedagoger/personal För förskoleklassen permanentar vi volymen 3 pedagoger. Vi utökar med 1 pedagog i lilla arbetslaget. Mellanarbetslaget får förstärkning med 0,5 pedagog plus att det omfördelas pedagogresurser från stora arbetslaget – som ju fick en klass mindre när vi gjorde om arbetslagsorganisationen. Schemat är ju ännu inte lagt, men även personaltänket ska ge oss möjlighet att arbeta med två spår som grundprincip 0-9.
Beträffande elevhälsovården kommer förändringen att innebära att vi köper in tjänsterna skolläkare, skolsköterska, kurator och psykolog från det företag som försett oss med skolläkare denna termin. Det innebär att ett samkört team, med rätt kompetens, kommer att ta ett samlat grepp på elevhälsovården. Förutom att vi då kan erbjuda eleverna tillgång till en bra elevhälsa, kommer det i slutänden också förhoppningsvis att lätta på pedagogernas arbetsbörda.
Förslaget är diskuterat och förankrat i personalgruppen. Styrelsen har gett klartecken. När vi nu går ut med informationen till föräldragruppen kanske någon tycker att man borde informerats tidigare. Tyvärr går det ju inte att informera alla samtidigt, och det måste finnas ett konkret förslag att förhålla sig till. Det finns också personliga hänsyn att ta, exempelvis beträffande de som drabbas av övertalighet då vi ska anställa kockar för att göra matsituationen bättre – eller organiserar om elevhälsan för att göra den bättre. I vissa fall är det viktigare än andra att göra saker i rätt ordning.
Som jag sa inledningsvis har ambitionen varit att utifrån en påtvingad förändring höja kvaliteten – alla de identifierade momenten med förbättringspotential åtgärdas faktiskt med detta förslag. Sedan inser säkert alla att det inte går att göra alla förändringar på ett bräde, och här har vi fått styrelsens stöd att göra det i den takt som är rimligt utifrån lokalförändringar och personella förutsättningar.
Marianne Ullstad
edit 2012-05-09
Det där med ”två spår” – hur ska det gå till egentligen? Den frågan har ställts frekvent den senaste tiden. Många är oroliga för att klasserna ska delas på ett oåterkalleligt sätt, och att barn ska skiljas från sina kompisar.
Om jag ska förtydliga: Nej, det är inte tanken att det ska bli klass 1A och klass 1B. Tanken är fortfarande att det är en klass, men det ska finnas såväl personella som lokalmässiga förutsättningar för att kunna dela klassen i mindre grupper – under de allra flesta passen under veckan.
”Mindre grupper” kan förvisso betyda att man delar klassen i två antalsmässigt lika stora halvor, men kan lika gärna innebära att man delar exempelvis 18+6 eller att man är två vuxna som samarbetar kring en helklass. Grupperna kommer heller inte att vara statiska, utan det är upp till pedagogerna att utifrån syfte med lektionen och de förutsättningar som i övrigt finns göra uppdelningen. Man får heller inte glömma bort att barnen behöver tränas i att ingå i en lite större grupp, och därför är det viktigt att ge tillfälle även till helklass då och då.
Lokalmässigt har vi nu påbörjat rockaden i källarplan i huvudbyggnaden, och träslöjdens nya lokal har fått akustisk anpassning och är snart inflyttningsklar. Nästa vecka påbörjas golvläggningen i de lokaler som slöjden och det tidigare matförrådet har lämnat, och som ska bli extrarum åt de yngre klasserna. Detta kommer att lätta på trycket på övriga ”gemensamma” utrymmen, vilket innebär att det finns realistiska möjligheter även för fyror och femmor att dela klassen i mindre grupper i höst - och så rullar det på.
Rekryteringen av den extra lärarresursen till klass 1-3 har påbörjats, och vi har redan fått många intressanta sökande. Intervjuarbetet påbörjas inom kort.
Så om man nu ska tänka spår – så är vi en bit på väg för att få det att gå som på räls Marianne Ullstad